Sömn är min drog

Sömn är min drog

;

(anteckningar/drömmar/dikter)

Slumra

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-04-21 22:12
Ett textdokument som börjar med raden "Här får jag skriva vad som helst" och sedan flödesskrivande, oredigerat. Ibland undrar jag hur det ser ut i min hjärna.

"Slumra, vanmakt, bär ett frö i munnen
andas mjukt till sömns
daggmaskar skriver sina tecken i jorden
och ur oss gror de glömda gräsen
ur de fuktiga bäddarna, osynliga örter
dofterna tar sig in genom fönstret

de av is, de av sträva molnformationer
vi behåller varandra
ljuset ur din mun då du sjunger
det tar sig ut

i den varma, djupa enformigheten
svindeln
då du vaknar i skymningen
ansiktet tätt mot väggen
och tänker på entropi
och fåglar
alltid dessa fåglar
"

Somna sakta

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-03-29 14:47
"Nattskärrans kluvna ansikte
i sömnens urskogsglänta
glömskan vecklar ut sig
svamparnas rynkiga hattar, sporlagren, näten
småkrypens ivriga tystnad i mossan
djupt går skikten och sedimenten
jordarternas sammansättning
det tunga mullret som mer känns än hörs
när världen andas i sömnen
vrider sig om sin axel
"

Passpartout

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-03-21 15:46
Plötsligt har jag ägnat många timmar åt spelet Passpartout: The Starving Artist. Det är oväntat bra för kreativiteten att måla saker som inte kommer att sparas någonstans. Även om spelet går ut på att måla tavlor för att diverse konstintresserade spelkaraktärer skall vilja köpa dem så känns det som att skapa med inställningen "ingen behöver någonsin få se det här" och det ger en skön frihetskänsla. Egentligen borde väl allt ens skapande ha den inställningen men ibland tänker man för mycket.

Tänk om det fanns ett sådant spel om skrivande. The Starving Poet. Att skriva små texter och försöka sälja dem i spelet till, jag vet inte, tidskrifter? Antologier? Litteratursamlare? Och så har alla olika preferenser; vissa föredrar texter med många klyschigt poetiska ord, andra föredrar långa och komplicerade ord, vissa föredrar korta ord och korta rader, någon vill ha en hyllningsdikt till sig själv, någon annan vill bara ha texter där ordet "kärlek" ingår och så vidare. Målgruppen för ett sådant spel är antagligen inte särskilt stor men jag skulle vilja ha det, för den där kreativa frihetskänslan.

2018-03-08.txt

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-03-09 14:21
Anteckningar, oredigerat:

"Nu får jag skriva vad som helst
Det blöder ur träden, genomskinligt som minnet av blod,
hjortarnas tunna andedräkter i den frusna luften
toner ur grenarna, klirrandet av kalla smycken
ljuset mellan träden
senare, varm asfalt och hundloka, doften av nässlor och damm
händerna som av vax eller porslin, liksom främmande, svala
vems är denna blick som vilar på dig
vems är reflektionen i glaset
imman längs pannan, tonerna ur ett annat fönster
strängarna under fingrarna"

- - -

Det vanligaste rådet till aspirerande författare och poeter: Skriv.
Och jag skapar textdokument som inleds med raden "Nu får jag skriva vad som helst" och på något vis blir det lättare då.

Utan titel

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-03-07 00:14
"Och om jag nämner dig vid namn
undflyende, fåglarna om natten
vingarna fjättrar sömnen vid kroppen
skall detta namn bevaras
medan du blir sand, murar vittrar
och kartlaven skall måla en bild
av alla platser vi skulle besöka
och om jag benämner dem
främmande solsystem, sifferkombinationer
grovkorniga stränder
skall du återbördas oskadd
"



Återträd

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-02-24 17:33
"Minnena är vrilar under huden
dina ögon grå som albark
ludna löv och silvernäver,
långväga barkskepp
vi är de som kommer åter
tecknade i kåda, hästmyror och rost
ristade ord i oberörda väggar
och varje plats är ovetande ny
där vi sakta stannar
formar lera till fladdrande vingar
lätta flagor som stiger,
täckvingarna bredda
tordyvelns blick över jorden
"

- - -

Bra saker:

Doften av mynta och sensommar, The Smell of Weather Turning
Skrivarretreat
Manchester Orchestra - The Alien
I Lav Lit

Silkesörter, sankhål

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-01-27 23:32
"Gå inte för nära
myren och brunnsdjupen
kärren råkorna okända bränder
slicka torrmjölk från fingertopparna
klappa tuvullen, sileshåren
andas
gå nära
lyss nattskärrans knarrande läte
ett glödande kol i din lykta
världen är din att sjunga
kroppen att falla till snö
"

- - -

Jag drömmer om Irian. Jag drömmer om tröst. Kroppen mjuk av sömn. Är vi framme snart. Det kommer att bli vår.

- - -

Saker att göra:
Besök på Bildmuseet
Ordcafé på Bokcafé Pilgatan

Skrivarcirkelskrivet 18-01-24, del 2

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-01-25 21:58
"Det fanns en tid då det brann. Det fanns de som inte klarade sig. Små kroppar, sotiga, tunna kläder. I deras utkanter, skuggorna. Skuggan under en utsträckt kropp vid dörren, skuggorna i förkolnade gardiners veck och revor. Skuggorna vid en husgrund, allt de gräver upp och fraktar bort tills ljus grönska täcker de sista stenarna, lerskärvorna, pusselbitarna. Tills endast skuggan av en sorg. Och sorgen lägger sina barnarmar om din kropp då du går till sängs, skedar och andas tyst i din nacke. Det gör det svårare att somna men någon natt har du till slut vant dig, vaknar bara då och då för att känna att hon fortfarande är kvar."

Skrivarcirkelskrivet 18-01-24, del 1

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-01-24 18:07
Flödesskrivande. Tema: drömmar.

"Dröm oss levande. Barnen, de ofunna slocknade. Tuvull och snö, ängsdun, skvattram. Vi kliver åt sidan och ber dem stiga in. Tröskeln knarrar svagt under minnet av steg. Vid kaminen en skugga, kanske flera. De värmer sina bortglömda händer.

Rummet svalnar, sedan värms, som av andetag. Barnen kurar i översta våningssängen. Vi kan inte sova där längre, det gör ingenting, vi sover ändå. Kryper ner under utkylda lakan och andas mot skuggornas kinder. Det känns som om de ler.

Väggarna lutar med tiden, klockan har för länge sedan stannat. Vi brukar vrida dess visare till den timme vi för tillfället föredrar. Barnen ser på, stryker med svalkande händer längs våra ryggar. Vid midnatt bygger de en koja av kuddar och yllefiltar och går till sömns utan tillsägelse.

Midnatten varar sällan länge. Plötsligt en timme är det morgon, blekgrå dagsljus i en tunn linje mellan gardinerna. Vi drar isär de blommiga tygerna och visar barnen världen. Den har smält under natten.

Natten var mycket lång och nu är det sommar. Vi är skuggor som hukar bakom de vuxna i fönstret. Vi fryser inte längre.
"


Vi bär kastanjer i fickorna

AnteckningarPosted by Nattknytt 2018-01-23 22:59


"Vi samlar det som återstår
lupiners frökapslar, frasiga höljen
torkad lavendel till mardrömmarna
de äter försiktigt ur våra händer

snart är nattens årstid
snart är allt vi måste förlora
vi samlar mörker i våra munnar
och ger det namn

vi skriver för dem som skall dö
och för dem som kom innan
du sjunger för de ofunna barnen,
de stiger som rök ur ditt bröst
"

Next »